Igår blev jag av med agrafferna    och fick börja med purékost  en helt otrolig känsla att se "mat" på tallriken igen, fast jag fick ju inte i mig allt, varesig till lunch eller middagen.

Ett helt nytt liv väntar mig.

Tidigare kunde jag få "ätfrossar-perioder" som varade en dag eller två, men då jag åt nästintill konstant av allt jag bara kunde tänka mig...chips, godis, mackor eller mat...kände mig spyfärdig vissa stunder. Hur det har blivit som det blev har jag en liten aning om men börjar mer o mer inse hur sjukt det va. Sedan gick det många månader då jag "skötte" mig, gick ner en del i vikt och så kom en ny period och jag gick upp igen + lite till.

Nu är det helt nya förutsättningar. Jag kan inte äta för mkt då dumpar jag, jag kan inte äta allt jag kanske skulle vilja för då dumpar jag. Måste hela tiden tänka igenom vad jag ska äta, vad jag kan äta och framför allt vad jag vill äta. Det är en ny upplevelse, men vetskapen är ändå enorm i att jag faktiskt inte kan äta allt och heller inte i stora mängder.

Så jag ser fram emot mitt nya sundare liv med förtjusning och längtan!

/Carrie