Igår blev jag av med agrafferna    och fick börja med purékost  en helt otrolig känsla att se "mat" på tallriken igen, fast jag fick ju inte i mig allt, varesig till lunch eller middagen.

Ett helt nytt liv väntar mig.

Tidigare kunde jag få "ätfrossar-perioder" som varade en dag eller två, men då jag åt nästintill konstant av allt jag bara kunde tänka mig...chips, godis, mackor eller mat...kände mig spyfärdig vissa stunder. Hur det har blivit som det blev har jag en liten aning om men börjar mer o mer inse hur sjukt det va. Sedan gick det många månader då jag "skötte" mig, gick ner en del i vikt och så kom en ny period och jag gick upp igen + lite till.

Nu är det helt nya förutsättningar. Jag kan inte äta för mkt då dumpar jag, jag kan inte äta allt jag kanske skulle vilja för då dumpar jag. Måste hela tiden tänka igenom vad jag ska äta, vad jag kan äta och framför allt vad jag vill äta. Det är en ny upplevelse, men vetskapen är ändå enorm i att jag faktiskt inte kan äta allt och heller inte i stora mängder.

Så jag ser fram emot mitt nya sundare liv med förtjusning och längtan!

/Carrie

Ont ont och jätteont är vad min helg har handlat om. Har jag sovit 5 timmar de senaste 2 dygnen så är det allt.

Skulle någon nu idag fråga mig om jag ångrar min GBP så är mitt svar: JA, jag ångrar mig jättemycket!

/Carrie

Hur har det gått så här långt egentligen. Jag har bantat större delen av mitt vuxna liv, men efter varje "kur" gått upp igen och gärna lite till. De senaste åren har jag nog bantat bort 100-150 kg, hur konstigt det än låter.

Men nu har jag ju gjort en GBP och det vore ju sjutton oxå om jag inte lyckas den här gången. Det finns inget jag hellre skulle vilja ha än barn gärna 2 eller 3   

Värk har jag av och till fortfarande, men jag lät bli att ta värktabletter igår kväll för att testa om jag kunde somna utan och det lyckades jag med.

Mina dagar går åt att få i mig allt i dryckväg som jag ska ha, 2000 ml om dagen. Hittills så har det gått bra även om det tar emot ibland.

På tisdag nästa vecka så ska agraffer bort och jag får börja äta purékost vilket jag ser fram emot mer och mer då det inte är lika många "måltider" som ska ner.

Idag är det en vecka sedan jag gjorde något som kommer att ändra hela mitt liv på ett fantastiskt sätt. Jag gjorde en GBP operation.

Efter att har väntat och längtat så länge så är den nu äntligen gjord. Visst, första dagarna hade jag en hemsk värk av och till, och jag kämpade med att få i mig det jag skulle ha. Och nu såhär veckan efter så går allt över förväntan. Jag kommer mer och mer in i hur jag ska planera dagen för bästa resultat. Men visst lite jobbigt måste jag erkänna att det är...dricka dricka och åter dricka, sitter med en mugg eller ett glas framför mig större delen av dagen.

Allt för den här gången

/Carrie